Filmen Gran Torino, med allas våran Clintan, kom ut i onsdags på DVD. Jag begav mig genast till närmaste affär och införskaffade mig denna pärla till film. Filmen är alltså så bra att jag såg den tre gånger på bio (och betalade, varje besök, inga outlösta biocheckar här inte)

Filmen handlar om gamlingen Walt Kowalski (Clintan) som precis förlorat sin fru och nu lever ensam i ett slumområde där han är den enda amerikanen så långt ögat kan nå. Walt är en gammal krigsveteran (Korea) och har sitt mindre PK-aktiga sätt att prata med eller om utlänningar. Efter att ha räddat grannarna, en Hmong-familj, från ett gäng påbörjas en vänskap mellan Walt Kowalski och grannpojken, Thao Vang Lur, en ung man utan en manlig förebild.

Till skillnad från vad man kunde trott efter att ha sett trailern så är detta inte en film i stil med Clintans "Dirty Harry"-filmer där det är en jävla massa skjutande och döda bovar åt höger och vänster. Det är ett starkt drama med manus & skådespelarprestationer som håller hög klass, även bland dom orutinerade skådespelarna (Clintan valde att anlita personer utan skådespelarvana för rollerna i Hmong-familjen). Clintan står givetvis för både regi och produktion även denna gång.

Definitivt årets bästa film än så länge (bortsett från Star Trek som får den utmärkelsen per automatik).

Jag vill klargöra för er redan nu att jag kommer inte uppdatera den här bloggen 5 gånger om dagen för att låta er veta att jag tagit en promenad, att jag käkat köttbullar och makaroner till middag eller att jag precis skitit, vilken frisk person vill läsa om något sånt?!

Nej, den här bloggen ska handla om något intressant, nämligen mitt intresse för film, tv och annat roligt såsom retro tv-spel, musik, samlande utav olika saker etc. Så istället för att meddela alla om att "Nu har jag minsann sovit middag och vaknade för att uppdatera er om läget!" så kommer jag uppdatera inlägg vartefter jag t. ex köpt en ny DVD, sett en bra film, lyssnat på en bra skiva, ja ni förstår säkert.

Så, nu vet ni det.